USA presenterade nyligen en ny matpyramid som vänt upp och ner på allt. Bokstavligt talat åtminstone, då de visar den upp och ner (uppenbarligen ett mycket bra PR trick). Men är det verkligen så ”upp och ner”?

(realfood.gov) 


Jag ser många som hyllar det som revolutionerande och raljerar över Sveriges kostråd som sägs ha en bas i spannmål. Men det stämmer inte. Såhär ser vår matpyramid ut.


(Livsmedelsverket) 

 Vi/Sverige har grönsaker, rotfrukter, frukt och bär i botten. Sen kommer spannmål, spannamålsprodukter etc. på nästa nivå. Men ok. vi har mycket av det medan USA har lite... eller tycks?! ha lite i sin pyramid.. men hur är det egentligen men råden? Det ska vi strax se.

Själv föredrar jag den som brukar användas som medelhavskost matpyramid. Här en som Hjärtlungfonden har tagit fram tillsammans med professor MaiLis Hellenius.

Sen kan man diskutera hur pedagogisk en pyramid är och hur den egentligen ska tolkas. Är det volymmässiga mängder? Antal gånger i veckan? Eller mer vad man ska fokusera på resp, minska på som den vill symbolisera? Är allt som finns i basen tex något man ska äta mycket av och att man då kan välja vilket som av det som finns där eller är det just den mixen av olika delar som visas där som ska eftersträvas (USA har ju tex både grönsaker och kött i den stora delen, medelhavskost har ju en mix av olika växtbaserade saker: allt från grönsaker till spannmål till nötter. Rekommendationen är ju betydligt mer grönsaker än nötter i mängd/gram/volym räknat).. så ja, lite luddigt.

När jag använder matpyramiden (Medelhavskost) så brukar jag uttrycka det som att man kan tänka att om man lägger allt man äter på vecko- månads- eller årsbasis så ska det landa på ungefär så. Men det är ju inte helt rätt det heller om jag ska vara lite självkritisk.

Hur som.. Tillbaka till den nya Amerikanska matpyramiden och kostården.

Om vi börjar med själva pyramiden så förstår jag inte riktigt vad den egentligen vill säga. Det är väldigt svårtolkat. Och än mer förvirrat blir det om man läser texten med rekommendationer/kostråd. För pyramiden återspeglar nämligen inte det som de preciserar i texten och i råden. Kan det va så att bilden är till för att blidka de som (bara) tittar på bilder och inte är så mycket för att läsa... Och texten för de som kan läsa ;)

Som jag ser det så är råden i sig (de man alltså behöver läsa sig till.. och som du kan läsa mer om längre ner) inte så upprörande eller provocerande. Mycket tycker jag är bra (nej, inte att vi ska äta mer kött och smör/talj – men tittar man på vad de faktiskt skriver i texten så rekommenderas det i ärlighetensnamn bland andra alternativ). Det som däremot är upprörande är att de så uppenbart inte baseras på vetenskap utan på ideologi och tyckande. DET är ett problem! Och så klart det oseriösa i att det finns en massa motsägelser. Det känns som ett hastverk där olika personer har skrivit oilika delar, lite som man själv vill och sen väljer man att lyfta ut det man känner för. (Just nu kör USDA hårt på att man ska dricka fullfet mjölk på sina sociala kanaler, att helmjölk ska tillbaka i skolan etc - som om detta är deras största problem 🤷‍♀️)

Men, om man bara tar och tittar på själva råden så är det inte så upprörande eller revolutionerande som många tycks tro. Men som sagt, då måste man läsa det finstilta. och eftersom det är motsägelsefullt så vet man ju inte riktigit vad de menar. Vill man hitta bra saker så gör man det, vill man hitta dåliga så gör man det.

SÅ, låt oss dissikera dem:

REAL FOOD!  

"Better health begins on your plate—not in your medicine cabinet.
The new Dietary Guidelines for Americans defines real food as whole, nutrient-dense, and naturally occurring, placing them back at the center of our diets."

Står det på realfood.gov som är hemsidan för de nya råden.

Mer ”riktig mat”, i form av näringsrika råvaror – ja, det budskapet attraheras jag verkligen av. Men sen kan man ju som många har påpekat frågat sig om det någonsin funnits råd och riktlinjer som inte förespråkar detta. Har "fake" mat någonsin rekommenderats?

SÅ vad säger då riktlinjerna? Låt oss titta på den en efter en och jämföra med våra Svenska.


Lagom mycket energi är en viktig grundbult i hälsosamma kostvanor. Och att hålla koll på portionsstorlek, framför allt på energitäta livsmedel är ju bra. Men vill man vara kritisk så är det ju väldigt luddigt för att vara en rekommendation. Svår att tolka. Men vi är inte bättre i Sverige och det är i ärlighetens namn svårt/omöjligt att göra en sådan rekommendation konkret och allmän.

Även att tydligt rekommendera vatten framför sötade drycker är bra.


Svenska kostråd:
(vi har inte samma typ av proteininriktat råd utan fångar upp det i flera olika.)

  • ”Ät gärna kött, men inte så mycket.
    Ät inte mer än 350 gram rött kött i veckan, tillagad mängd. Det motsvarar 400–500 gram rått kött. Bara en liten del av det bör vara chark.”
  • ”Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter och välj miljömärkt”
  • ”Ät bönor, ärter och linser ofta – gärna varje dag.”

 

Att lyfta proteinintaget såhär är ett nytt grepp. Att se till att ha protein till varje måltid och att ha en högre proteinrekommendation tycker jag är bra. Det stämmer också väl överens med forskningen om man tittar bortom att bara täcka behov och se mer åt ha nytta av/optimalt.

Att vi ska konsumera olika typer av proteinkällor är ju också ett bra råd i grunden. Det pratas om att de nya råden säger att man ska äta mer kött.. men det står ju egentligen inte att man ska äta kött specifikt utan allt står ju egentligen som likvärdiga. Visst man tolkar ju lätt det som står först som det som det ska vara mest av (kanske för att man är van från ex. ingredienslistor att det som det finns mest av står först och sen fallande ordning). Men här är egentligen ett exempel där man kan tolka det lite som man vill. Jag är ju för ett kostmönster med olika, både animaliska och vegetabiliska, proteinkällor. Tolkar man det rakt upp och ner som det står här så är inte köttet högst upp i den omvända pyramider riktigt försvarbart. Kanske är det mest för att provocera och/eller (återigen)  för att blidka diverse influensers och andra ”tyckare”. Eller är det så att bilden ska försträka att ordningen i texten har betydelse? Oklart.

MEN Det finns faktskt ett annat dokument bland rekommendationerna som anger "Servings by calorie" - här får vi lite mer ledtrådar:

I detta dokumet står det även: ".. a varienty of foods ahould be selected from each food group". Alltså proteinrekommendationen avser inte bara, eller ens mest, kött utan lite av varje. .

Punkt nr 4 i rekommendationerna: att äta kött med ”begränsat eller inget ..” kan man säga ligger i linje med vårt råd att inte äta så mycket processat kött. Det handlar dock kanske inte så mycket om de faktorer/exempel som de tar upp i här. Men fine.

Det som skiljer från våra svenska är ju att vi har en maxrekommendation på rött kött på 350 g (tillagad vikt) och att en liten del av det bör vara chark/processat kött.

 Jag saknar också en mer tydlig rekommendation om fisk och skaldjur. Fisk är en viktig del i en hälsosam kosthållning och jag tycker därför absolut att det ska finnas tydlig rekommendation kring fisk och skaldjur. 2-3 gånger per vecka eller som NNR säger: 300-450 g, varav 200 g fet är våra rekommendationer.


Svenska kostråd:
”Ät mycket grönsaker, frukt och bär, minst 500 gram om dagen och gärna mer. Grova grönsaker, som rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli och lök, är extra bra”

Här finns det inte så mycket att kommentera. Detta stämmer bra med våra svenska rekommendationer och medelhavskost. I Sverige säger vi 500 g frukt, grönsaker och bär per dag, här kör man portioner. Men man brukar räkna en portion som runt 100 g så det är i realiteten samma.


Svenska kostråd:

”Ät mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt.Välj lätta, osötade sorter”

När det kommer till sektionen mejeriprodukter så skiljer rekommendationen tydligt från våra svenska rekommendationer.

Här rekommenderar man fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker. I Sverige rekommenderas vi att välja lätta och osötade. När det kommer till sockret så är vi alltså överens, men inte vad gäller fetthalten. I Svenska råd har vi inte någon mängd angiven i de enkla råden, läser man mer finstilt så pratas det om motsvarande 3,5 – 5 dl. USA däremot har en rekommendation på 3 portioner. Dvs ganska lika även här.

Men tillbaka till fettet: i USA rekommenderar man alltså fullfet och skriver att det är en ”excellent source of healthy fats” – detta stämmer inte med den samlade forskningen. Det finns ingen anledning att bli rädd för mejerifett men att lyfta det som ”healthy” rimmar illa. Det intressanta är att de motsäger sig själv lite senare .. häng kvar ska du få se.  

Än mer förvirrat blir det om vi tittar i dokumentet med portionsstorlekar:

Helt plötsligt är det inte bara fullfet utan även låg fett, fettreducerat, non-fat etc. 🤷‍♀️ 


Svenska kostråd:

”Välj fullkorn när du äter bröd, pasta och gryn”

Fokus på fullkorn – här är vi återigen överens. Här uttrycker man tydligare att man ska minska på raffinerade kolhydratkällor. Rekommendationen av fullkorn är 2-4 portioner per dag i USA och i svenska kostråd pratar man i stället om mängder i form av 90 gram per dag. Men översätter man det så landar man på samma skulle jag säga då du kan få i dig det på 2-4 portioner. USA's kan till och med vara lite mer än våra.

MEN, här kan man ju fråga sig hur samma rekommendation i ena versionen hamnar näst längst ner (svenska) i pyramiden och andra i toppen (USA). När det i själva verket är samma mängder. SÅ hur ska de ha det? Är det mycket fullkorn eller lite??


Svenska kostråd:

”Håll igen på det söta, salta och feta – läsk, sötsaker och snacks.. Söta drycker, sötsaker och snacks innehåller mest tomma kalorier och ökar risken att bli överviktig”

Här har USA alltså ett råd som i stort sett handlar om det man annars pratar om ”ultraprocessad mat”, de använder dock inte det uttrycket utan mer ”hårt processat”.

I Svenska kostråd har vi inte ett sådant råd. Inte heller i Nordiska näringsrekommendationer. En del tycker att det är förfärligt att vi inte har en avrådan från ultraprocessat, men det försvaras med att vi tvärtom riktar fokus mot vad man ska äta och följer man det så blir det automatiskt inte så mycket av det ultraprocessade. Och det är ju sant.

I Sverige har vi bara ett ”håll igen” råd på som du kan se ang ”söta, salta och feta” – alltså inte så specifikt och omfattande som det amerikanska, som innefattar även hårt processade produkter i andra kategorier.

Jag tycker att det amerikanska är bra i stora drag här men det som man däremot kan argumentera emot är att det sätter fokus på artificiella smaker, färgämnen, tillsatser och artificiella sötningsmedel. Det finns inte bevis för att det är dessa saker som gör kategorin (dvs hårt processad mat) dålig. Dvs onödigt att peka ut dem som boven i dramat. Men det upprör mig inte så mycket eftersom det oftast är mindre bra val totalt sett som har dessa tillsatser. Undantag finns så klart. Och visst, rätt ska vara rätt i sådana här sammanhang.

Jag är kluven i det där med huruvida man ska använda ultraprocessad/hårt processat i kostård. Å ena sidan köper jag absolut att det per strikt definition (som inte är så strikt i sig) kan bli fel med ultraprocessat då det är en stor grupp och innefattar även bra saker. Å andra sidan blir det tydligare för konsumenten vad man ska se upp med. För det konsumenten förknippar med ultraprocessat är ofta det som man vill fånga in och inte de där undantagen. (Mer om ultraprocessat i ett annat inlägg). Som sagt kluven.

Svenska kostråd:
”Välj rapsolja och andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås”

Okej, här har vi då en av de stora skillnaderna i Amerikanska och Svenska kostråd.. eller vi kan säga resten av världen ;)..  Eller, är det så stor skillnad egentligen? Frågan är vad de egentligen rekommenderar. Här har vi en av de stora motsägelserna (det som jag va inne på inom mejerisegmentet).

Såhär: först sägs det att hälsosamma fetter finns i många råvaror och så räknas bland annat kött och fullfeta mejeriprodukter upp som exempel – vilka är rika på mättat fett, vilket resten av världen och den samlade forskningen är överens om att vi inte ska ha för mycket av. OBS! inte eliminera helt, inte vara rädda för, utan just inte ha för mycket av.
I resten av världen och forskningen är man överens om att hälsosamma fetter är omättade fetter. Man har därför en maxrekommendation på mättat fett till 10% av kalorierna (eftersom fett bör ligga runt 30 % av kalorierna totalt sett så ska alltså ungefär 1/3 av fettet komma från de mättade källorna). Det intressanta är att om vi tittar på punkt 3 så har ju även USA denna maxgräns på 10% av kalorierna. Så man kan ju undra hur de ska ha det? Är mättade fettkällor hälsosamma eller ska begränsas?🤷‍♀️

De lyfter specifikt olivolja i punkt 2 som en hälsosam källa som ska prioriteras, vilket stämmer väldigt bra med den samlade forskningen. Olivolja är ju en grundbult i medelhavskost. (I Sverige lyfter vi istället vår egna rapsolja som har visat samma bra effekter). Men sen skriver de att andra alternativ kan vara smör och talj (fett från nötkreatur), vilket är källor med mycket mättat fett. Massor av motsägelser med andra ord. Det är som att de antingen inte vet (vilket de så klart gör) eller inte kan bestämma sig.. eller ja återigen, vill blidka alla intressen.

Ska man nå max 10% av kalorierna från mättat fett så kan man inte välja fullfeta mejeriprodukter, kött, smör och talj (fett från nötkreatur).

De konkreta tipsen stämmer alltså återigen inte med rekommendationer i siffror.      

Så, det var det "finstilta".
Jag kunde inte motså att be chatGPT att skapa en matpyramid baserad på texten i de amerikanska rekommendationerna. Då blev det såhär:

En sammanfattning och jämförelse av råden i korthet:

Grönsaker, frukt bär:

Svenska: 500 gram/dag

Amerikanska: 5 portioner per dag. (3 grönsaker, 2 frukt)

 

Protein (kött, fisk, fågel, baljväxter etc.)

Svenska: kött max 350 g, fisk 2-3 gånger per vecka, blajväxter dagligen

Amerikanska: protein till varje måltid, välj olika sorter, mål: 1,2 – 1,6 g/kg kroppsvikt och dag.

 

Fullkorn:

Svenska: välj fullkornsvariant (90 g/dag)

Amerikanska: 2-4 portioner per dag

 

Mejeriprodukter:

Svenska: magra osötade dagligen (3,5-5dl)

Amerikanske: fullfeta utan tillsatt socker 3 portioner/dag

 

Fetter

Svenska: Välj rapsolja och andra nykelhålsmärka (kan översättas till källor med mycket omättat fett). Max 10 E% mättat fett (i näringsrekommendationer)

Amerikanska: max 10 E% mättat fett. Prioritera olivolja. Andra bra källor fullfeta mejeriprodukter, smör och talj.


”ultraprocessat” snacks, godis, ”skärpmat”

Svenska: Håll igen på det söta, salta och feta – läsk, sötsaker och snacks. (men också från andra kategorier: ”begärnsa processat kött”

Amerikanska: Begränsa hårt processad mat, tillsatt socker och raffinerade kolhydrater.

 

Mycket likheter - eller hur? Men som med mycket annat som kommer från USA just nu så är förvirringen stor!